Och, Estlands Nationalbibliotek har gjort samtliga nummer av estlandssvenskarnas tidning Kustbon tillgängliga på Internet - från nummer 1, 1918 till det sista numret som producerades i Estland 1940. Det gäller också den sovjetiska ockupationsmaktens svenskspråkiga tidning Sovjet-Estland som gavs ut från oktober 1940 till december 1941.

Det är unika tidsdokument som nu finns tillgängliga online på Internet.

"I år har två decennier gått sedan Sovjetunionen slutgiltigt föll samman och Estland, Lettland och Litauen åter kunde etablera sig som självständiga grannar till Sverige på andra sidan Östersjön”, skriver Sveriges Utrikesminister Carl Bildt i förordet till ”Ett imperium imploderar" – en sammanställning av några av de ambassadrapporter som nu publicerats. "Tjugo år senare är det ibland svårt att föreställa sig den nästan dagliga dramatiken under dessa år", fortsätter Carl Bildt. ”Det sovjetiska sönderfallet kan i efterhand framstå som enkelt och självklart, men så var det alls inte. I ett groteskt militariserat imperium kämpade starka krafter med och mot varandra i en utveckling, som från dag till dag inte var alldeles enkel att förutse, och där riskerna ständigt var mycket påtagliga."

Ambassadrapporterna speglar tiden för återupprättad självständighet, medan estlandssvenskarnas tidning Kustbon under åren 1939 och 1940 speglar hur krig, ockupation och förtryck undan för undan blir en realitet.

Av ett annalkande krig märks egentligen inte särskilt mycket i Kustbons tjugofem första nummer 1939. Det är syföreningsnyheter, recept på rabarberpaj, spetsknyppling, framgångsrik inledning på turistsäsongen sommaren 1939 och premiärminister Kaarel Eenpalu’s besök på Ormsö som dominerar över nyheter från ett oroligt Europa. Men, av små notiser här och där förstår man att något allvarligt håller på att hända: "Var tredje tysk bär uniform. - Vid en konferens i Weimar, som hölls av skräddarmästare, meddelades, att var tredje tysk bär uniform." (Kustbon nr 7, 22 februari 1939)

"Skyddsrum byggas vid legationerna i Tallinn.
- Uus Eesti omtalar att beskickningarna i Tallinn börjat bygga gasskyddsrum i legationsbyggnaderna." (Kustbon nr 14, 28 april 1939)

"Alla måste skaffa sig varor på lager.
- För närvarande pågår utarbetandet av en lag, enligt vilken alla medborgare äro tvungna att skaffa sig vissa varor på lager, vilka icke få förbrukas. Varor som i första rummet skola skaffas äro: salt, socker, fotogen, ljus samt sulningsskinn. Denna reserv behöver inte vara särskilt stor, utan utgifterna inskränka sig till 4—5 kronor per person." (Kustbon nr 22, 15 juli 1939)

Nazityskland angriper Polen och kriget blir ett faktum den 1 september 1939. Ingen visste då något om det hemliga tilläggsprotokollet till Molotov-Ribbentrop pakten som delade upp Europa mellan Sovjetunionen och Nazityskland. Men, redan i Kustbon nr 29, 30 september 1939 skriver tidningen om en "biståndspakt mellan Estland och Rådsryssland" med förstasidesrubriken ”Rådsryska militärbaser på Saaremaa, Hiiumaa och i Paldiski”. Så började en mer än femtio år lång sovjetisk ockupation:

"Staden Paldiski evakueras.
- Invånarna i Paldiski ha fått order att flytta bort från staden. Även rågöborna, som bebo de båda öarna utanför Paldiski, måste lämna sin jord och sina hem, men ännu vet man inte med bestämdhet när flyttningen bör vara genomförd." (Kustbon nr 7, 15 april 1940)

"Överbefälhavaren för krigsmakten utfärdade på tisdagen den 18 ds följande förordning: Filmning och fotografering ute i det fria utan tillstånd av vederbörande polisprefekt är förbjudet likaså medhav av filmnings- och fotograferingstillbehör...
Likaså har överbefälhavaren utfärdat förbud mot slutna och offentliga sammanträden med undantag av sådana som av regeringsmakten sammankallas och sammanslutningars och föreningars styrelser och revisorer. De sistnämnda kunna dock försiggå endast med tillstånd av vederbörande polisprefekt..." (Kustbon nr 12, 21 juni 1940)

Tidningen Kustbon förbjöds av den sovjetiska ockupationsmakten och i det sista numret producerat i Estland, nr 13, 20 juli 1940, står bl a följande att läsa:

"Sista söndagen på Nargö.
- Det är inte lätt att i skrift ge uttryck för den stämning som rådde bland Nargöborna söndagen den 14 juli när de för sista gången samlades i sitt lilla idylliska kapell, för att ännu en gång, för sista gången, gemensamt deltaga i en svensk gudstjänst på sin kära fäderneö..."

"Varje gårdsägare måste skaffa sig Sovjetunionens flagga.
- I en av inrikesministern utfärdad förordning åläggas alla gårdsägare i Estland att till den 20 ds anskaffa Sovjetunionens flagga, vilkens dimensioner äro: längd 1,65 m. och bredd 0,83 m. Flaggans färg är kormosinrött."

Den 17 oktober 1940 kom det första numret av ”Sovjet-Estland - Organ för Estlands Kommunistiska Partis Läänemaa länskommitté” ut. Tidningen kom ut i totalt 43 nummer fram till augusti 1941 och kunde bl a meddela:

"För alt stifta nödvändig ordning vid Baltiska Kusten och på dessa öar som tillhöra ESSR, beslutar ESSR-s Folkkommissarieråd om förbjudna områden samt inrese- och vistelsetillstånd i dessa; Förbjudna områden äro öarna: Ösel, Dagö, Runö, Abruka, Kihno, Moon, Vormsö samt halvön Baltisch-port ända till Vasalemma å vägarna: Pöllkiila — Madise och Laokula — Kersalu, Tiirsa kustområde, Viti och Murasti inberäknade, likså öar längs hela kusten och i närheten av Ösel, Dagö, Moon och Vormsö. Inresa till dessa förbjudna områden som nämnts i detta besluts första paragraf, är tillåten endast med speciella tillstånd, vilka utgivas av milismyndigheterna enligt medborgarnas ständiga vistelseort." (Sovjet-Estland nr 11, 28 december 1940)

Under 1941 hade Sovjet redan hunnit deportera stora delar av den estniska och estlandssvenska civilbefolkningen. Sovjet-Estland nr 4, 24 januari 1941, ger dock en annan bild av verkligheten:

"Enligt jämlikhetens och broderskapets princip äro alla minoriteter i det stora och mäktiga Sovjetunionen likställda med alla övriga medborgare i detta land av vilken nationalitet eller ras man än må vara. I SSSR gör man, såsom ett gammalt ord säger, icke någon skillnad mellan "jude eller grek". I SSSR finns det helt enkelt icke något minoritetsproblem. Medborgarna inom SSSR-s gränser äro likaberättigade i alla avseenden."

Flyktingströmmarna från Estland till Sverige började redan under denna första sovjetiska ockupationsperiod. Tidningen Sovjet-Estland såg sig föranlåten att beröra detta och publicerade i nummer 10, 6 mars 1941, följande:

"Varför jag inte reser till Sverige.
- Emedan frågan om utresa till Sverige, vilken uppstått för lång tid sedan, nu igen har blivit aktuellare, vände sig vår medarbetare till några estlandssvenskar i bygden för att få upplysningar om saken. Som svar på nämnda fråga fick han följande förklaringar, varför man dock inte reser: 'Jag och några familjer i Gambyn ha diskuterat frågan och därvid har följande orsaker framgått, varför vi inte ämnar resa till Sverige.
1) Av skäl att vi älska vår hembygd och icke se oss tvungna att lämna hus och hem,
2) att våra familjemedlemmar till stor del äro ålderstigna och sjukliga personer, så att man vet, att den, som skall vara familjeförsörjare, inte har lätta dagar att vänta, ty kommen dit måste man slita som en slav för att skaffa bröd till dem, som inte själva äro i stånd att försörja sig, och en dag kan det hända, att även familjeförsörjaren dukar under och då, var tar man läkare och sjukvård på villkor som bär?
3) emedan ditresta släktingar och vänner inte skildrat livet där i ljusa färger,
4) av anledning att vi inte äro personer, som äro lätt böjda att tro, att det i Sverige skall bli så bra beställt som flera föreställer sig,
5) att vi tro, att det förblir fred och brödet räcker till och att det förr kan bli värre beställt i Sverige än här.'

J. L."

Tidsdokumenten på Internet

- Ambassadrapporterna 1989 – 1991 finns tillgängliga på denna länk
- "Ett imperium imploderar" – sammanställningen över en del av rapporterna samt Utrikesministerns förord finns här
- Ambassadrapporterna debatteras i Sveriges Radio's Studio Ett
- Tidningen Kustbons alla nummer från 1918 till 1940 finns här
- Tidningen Sovjet-Estlands 43 nummer från 1940 till 1941 finns här